Här kan man se hela mötet
För den som inte orkar titta på hela webbsändningen så publicerar jag här mitt budgetanförande - alltså mitt och Miljöpartiets inlägg i budgetdebatten, där alla gruppledare får 15 minuter på sig att argumentera för det vi vill att kommunen ska göra i framtiden.
Ordförande, ledamöter, åhörare
Onaturens kretslopp
Fabriksarbetarfundering i sensommartid
Jag tältsemestrade vid havet.
Jag hade föga nöje av’et.
Där flöt ju spillet från fabriken
i viken.
Nu står jag åter i fabriken
och släpper mera spill i viken
där nästa sommar vi ska bada
så glada.
Och kan vi inte bada
ska vi ändå vara glada.
Vår tillväxt stiger snabbt som tanken
på banken.
En tillväxt snabbare än tanken
den gläder investeringsbanken.
Min lilla del i vinstprogrammet
är slammet.
Så industritillväxtprogrammet
det känner jag igen på slammet
och bruttonationalprodukten
på lukten.
Jag börjar mitt bidrag till budgetdebatten med den här dikten av Tage Danielsson, för att påminna oss alla om att ”miljön” är den plats där vi lever. Ni vet, ”miljön”, det är inte ett gulligt djur som vi ska vara snälla mot så att det inte blir ledset. ”Miljön” är inte något vi kan pyssla om lite, när vi har fixat allt annat vi vill ha och göra. Nej, den är själva grunden för vår existens. Den är luften vi andas, vattnet vi dricker och jorden där vi odlar vår mat. Och alla som tycker att det här låter flummigt kan ju testa att hålla andan tills ordföranden förklarar kvällens möte avslutat. Lycka till!
Ekonomi handlar i grunden om att hushålla med resurser. Vi måste skapa ett samhälle där vi alla kan leva goda liv utan att förstöra själva förutsättningen till liv! Vi miljöpartister pratar rätt mycket om förnybara resurser. Ni kanske tycker att vi är lite tjatiga, men alla vet ju att det inte fungerar i längden att leva på pengarna man har sparat på banken. Till sist tar de ju slut, det fattar alla. Och det är precis likadant med jordens resurser. För varje år gör vi människor av med jordens förnybara resurser allt snabbare. Earth Overshoot Day, den dag på året då vi människor har förbrukat jordens förnyelsebara resurser, infaller allt tidigare för varje år. Man kan se det som att vi efter den dagen lever på kapitalet i stället för på räntan, och det fungerar förstås inte i längden. I år inföll Earth Overshoot Day den 8 augusti. Vi, mänskligheten, lever nu alltså på kapitalet i stället för på räntan under mer än en tredjedel av året. National Overshoot Day för Sverige infaller ännu tidigare. Om alla skulle leva som vi svenskar, då skulle inte ett jordklot räcka. Vi skulle behöva mer än tre jordklot om alla levde som vi.
Vi MÅSTE göra något åt det här.
Eller tycker ni att det är en bra idé att fortsätta leva på kapitalet i stället för på räntan?
Undrar inte ni som jag, och som kommunens egna miljöhjältar, Klimatvrålarna, ”Ska våra barn och barnbarn hata oss och förbanna för att vi inte hade vett besinna oss och stanna?”. Jag hoppas så innerligt att de har rätt när de säger ”Nej våra barn ska inte hata oss och förbanna för att vi inte hade vett besinna oss och stanna”. Jag vill därför yrka på ett tillägg i verksamhetsplanen, att kommunen ska ta fram en plan för att bli klimatneutral. Jag vill också yrka på att måltalet för minskning av utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med bil får en högre procentsats 2017 (30 %).
Klimatfrågan är så oerhört viktig, för hela mänsklighetens överlevnad, men det finns fler miljöfrågor som är riktigt akuta. Vi kan inte fortsätta att sprida gifter i naturen, och det är inte bara för naturens egen skull. Kommer ni ihåg? ”Miljön” är inte ett gulligt djur som vi ska vara snälla mot. ”Miljön” är själva grunden för vår överlevnad. Det vi släpper ut på en plats sprids över hela jorden. Det finns miljögifter i ”orörda” områden, i Arktis och Antarktis, haven är fulla av plast, som fiskarna får i sig, och vi människor är högst upp i näringskedjan och får till sist i oss allt. Att köpa och äta ekologisk mat handlar inte bara om att den maten innehåller mindre gifter. Så är det ju ofta, det är liksom en fördel om man inte sprutar gift på maten när man odlar den, men även ekologisk mat kan innehålla gifter, just eftersom gifterna sprids över hela jorden.
Det finns massor av bra skäl till att välja närproducerad mat. Det är dumt att transportera mat i onödan, och det är bra med självförsörjning, för att nämna några, men vi i Miljöpartiet ser ingen anledning till att ställa ekologiskt och närproducerat mot varandra. Det är ”fulmaten” vi vill ha bort. Den som är producerad utan hänsyn till varken människor, djur eller miljö. Vi i Miljöpartiet vill därför yrka på att måltalet för andelen inköpta ekologiska livsmedel ska ökas till 30 % 2017. Det är en liten ökning, men i alla fall en ökning. Och lite ambitioner skadar faktiskt inte att ha.
Östhammars Kommunfullmäktige har redan fattat beslut om att vi ska följa Miljöstyrningsrådets minimikrav vi vid upphandling. Det är bra, men inte tillräckligt. Vi måste också se till att beslutet verkligen följs. Vi måste få en balans mellan ekologiskt, närproducerat och rättvisemärkt. Vi vill att maten ska tillagas så nära dem som ska äta den som möjligt. De som sköter upphandlingar och planerar inköp måste informeras ordentligt om de beslut vi fattar, så att de verkligen följs, så att vi slipper höra om hur barnen i skolan serveras mat som inte är tillåten att produceras i vårt land, TROTS att vi beslutat något helt annat. För det är faktiskt helt absurt, att vi stiftar lagar som reglerar hur djur ska hållas och växter odlas, och sedan köper vi in mat som tillverkats precis så som vi INTE vill. Utbildning av dem som sköter upphandlingarna vore också önskvärt, och bör rymmas inom den ekonomiska felmarginalen. Kort sagt vill vi ta ett helhetsgrepp på matfrågan i kommunens verksamheter, för det är där vi som kommunpolitiker kan påverka.
Lika viktigt som matens och tillverkningsmetodernas kvalitet är att maten äts och att den verkligen räcker till alla. Om barnen ska orka lära sig i skolan måste de också äta maten som serveras. Det handlar både om att maten ska smaka bra, att måltidsmiljön ska vara lugn och trivsam, och att maten inte tar slut innan alla har fått äta sig mätta, vilket vi tyvärr hör om alldeles för ofta.
Men det är inte bara kroppen som måste ha näring för att skolelever ska må bra och kunna lära sig något. Även själen behöver må bra. Alldeles för många unga mår idag inte bra. Det är bra att landstinget nu tar tag i den frågan, och jag hoppas att kommunen tar sin del av ansvaret, även om det inte nämns alls i Socialnämndens verksamhetsplan.
Men även skolfrågor handlar om mer än en sak. Det räcker inte med enbart bra skolmat, eller enbart datorer till alla elever, eller en ny fin skola. Vi måste börja se utbildning som något viktigt och bra, och visa det i alla sammanhang, alltid. Vi måste sprida en positiv syn på utbildning och kunskap. Vi behöver nämligen fler högutbildade i den här kommunen, inte färre. Vi har brist på lärare, socionomer och säkert andra yrkesgrupper, och det måste vi göra något åt, helst igår. Att visa kreativitet och se utbildning som något positivt är helt gratis, så just på den punkten tänkte jag inte yrka något alls i denna budgetdebatt.
Förutom de yrkanden jag gjort så yrkar jag bifall till budgetförslaget.
